Jag tänker spinna vidare på Amandas sätt att vara, som jag skrev om i förra inlägget. Som jag skrev då så lägger inte Amanda några värderingar i hur människor är eller hur de ser ut när hon t ex söker kontakt med andra. I det här fallet så såg hon en man som var väldigt nergången, men för henne så gjorde inte det någonting. Han var en människa som vilken som helst. Det som var intressant här var att hon fick kontakt med honom. Hon tittade inte snett på honom eller nedvärderade honom för att han såg ut som han gjorde eller för att han var den han var. Hon log mot honom och fick ett gensvar, vilket gjorde att hon blev ännu gladare. Hon gav mänsklig värme till denne man, som kanske inte hade någonstans att ta vägen. Vad hade han gått igenom i sitt liv som hamnade där han nu var? Vad var det som gjorde att han tagit steget till en nedåtgående spiral mot missär?

Att umgås med barn är fascinerande, för de precis som Amanda, dömer dig inte, de ser dig för den du är. Borde inte vi vuxna mer bli som dem, att se människan, att söka efter det goda hos andra. Hos en del kanske ett hjärta har blivit hårt på grund av olika händelser i livet. Men någonstans därinne finns det kanske ändå någon som längtar efter att få höra ett gott ord, att få en värmande hand att hålla i…

Innan vi dömer andra kanske vi borde ta reda på vad andra gått igenom som gör att de är som de är. Personer som vi kan tycka är dryga, elaka, gnälliga, griniga, egotrippade, lågmälda, intetsägande… har kanske gått igenom en svår barndom som präglat dem, att bli som de är som vuxen. De kanske bär på en jättestor ryggsäck med obearbetade händelser från sitt liv, som tär på dem dagligen. Du kanske inte skulle vilja gå igenom det som den personen fått utså i sin barndom.

Jag träffade en kvinna på ett företag som jag skulle hålla kurs för. När jag mötte henne i korridoren så drog hon sig i princip efter väggen. Jag funderade då i mitt stilla sinne vad hon hade gått igenom i sitt liv, eftersom hon hade ett så väldigt dåligt självförtroende.Anledningen fick jag aldrig veta men hon stärkte upp sitt självförtroende. En man som jag träffade hade mist sin bror i en olycka, vilket gjorde att efter den dagen förändrades han till att bli tillbakadragen och tyst. Hans bror hade stått honom väldigt nära. Det tog lång tid för honom att komma tillbaka igen.

Vad är då anledningen till att vi dömer andra. Ja, det finns många anledningar till det. En anledning kan vara att vi vill hävda oss inför andra och på så sätt inte behöva visa att vi själva inte är så bra som vi vill att andra ska tro.Vi kanske till och med skrattar åt andras sätt att vara eller hånar andra för att de är som de är. Om du gör det, stanna då upp och tänk efter en extra gång innan du börjar kritisera någon annan, du vet inte vad den personen gått igenom i sitt liv. Titta på dig själv och fundera över om du är så mycket bättre själv.

Med ljus och värme
Jeanette