Ett brev från en kund
Relationsproblem
En påbörjad resa som aldrig tar slut!
Tillslut hamnade jag i en slags återvändsgränd då det inte gick att fortsätta mitt leverne som jag hade gjort i 35 år. Jag måste ha hjälp och gick under tre år i terapi hos en otrolig terapeut. Jag förstod nu varför allting var och blev som det blev i mitt liv på grund av min barndom. Äntligen började livet och jag började att må bättre och bättre.
Ändå fanns inte riktigt livsglädjen, blev panikslagen om min pappa tog kontakt och var fanns min inre kvinnlighet?
Jeanette hade kommit in i mitt liv i mitten av 90-talet så jag visste vem hon var och kände gott för henne. En god vän gick hos henne och en medarbetare till mig och de berättade så häftiga saker. Jag bestämde mig för att Jeanette skulle få hjälpa mig att finna min inre kvinnlighet.
Vi började att jobba i en trädgård under mental avslappning/meditation. Det var min egen trädgård och mitt eget hus. Allt var väldigt mörkt och stenigt. Jag träffade också min pappa där. Efter några gånger kom den stora händelsen: vi var som klara och jag tittade runt i min trädgård som var fullständigt kolsvart, stora gropar, stenbumlingar, rötter som stack upp lite överallt, det ryker ur marken och jag ser mig omkring och är så stolt. Skiten har kommit upp!
Efter den gången har det hänt mycket i en positiv riktning. Att fejsa min pappa är absolut inget obehagligt, jag är mer kvinnlig och njuter av livet.
Detta hände nu för ett år sedan och jag har inte fallit tillbaka och som det känns så går det inte att falla tillbaks. Jag har lämnat och gått vidare. Alla bilder finns kvar och det är med stolthet jag kan titta tillbaks på dem och njuta.
Nu har jag en helt ny trädgård, helt nytt hus, ljust och underbart att få vara där och att få leva ett härligt liv.
Tack Jeanette för att du har hjälpt mig med denna resa och är med mig på min nästa, ny spännande.